Vad Centerpartiet har gjort för företagande

Regeringen tillkallade den 14 januari 2010 en särskild utredare med uppdraget att se över konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg samt förutsättningarna för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter.

Syftet är bl.a. att åstadkomma bättre konkurrensförutsättningar för sjöfart under svensk flagg.

Sverige har under ordförandeskapet hösten 2009 drivit frågan om en förnyad IT-agenda för hela EU. I samband med att den löpande strategin, i2010, går mot sitt slut, är det viktigt för den svenska regeringen att en ny gemensam europeisk strategi utformas med ett starkt fokus på innovation och konkurrenskraft hos alla storlekar av europeiska företag. Regeringen förhandlade rådslutsatser om strategin efter i2010 – mot ett öppet, grönt och konkurrenskraftigt kunskapssamhälle – som antogs under svenskt ordförandeskap. Viktiga bidrag i dessa diskussioner har varit The Visby Declaration som är ordförandeskapets slutsatser från en konferens kring den framtida IT-politiken som infrastrukturminister Åsa Torstensson stod värd för i Visby 9-10 november 2009. Slutsatserna trycker främst på vikten av IT för att nå mål om tillväxt, fler jobb, bättre välfärd och bättre klimat.

En ambitiös digital agenda för Europa kommer vara till nytta för svenska och europeiska företags konkurrenskraft.

Regeringen tillsatte i juli 2007 en utredning med uppdrag att ge förslag på vissa lagändringar inom LEK. Utredningen lämnade sitt betänkande Effektivare signaler i juni 2008. Under beredningen av utredningens förslag har en kompletterande promemoria Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. tagits fram i Regeringskansliet och remitterats. Regeringen kommer i början av 2010 att lämna en proposition till riksdagen med förslag om modernare och mer ändamålsenliga regler för tillståndsgivning för användning av radiosändare.

Det övergripande syftet är att förenkla, förtydliga och modernisera reglerna för tillståndsgivning i LEK samt att anpassa regelverket till den tekniska utvecklingen. I vissa delar är det regelförenkling och administrativa lättnader som ligger bakom förslagen. Det bör, i synnerhet när det gäller tillståndstider, skapas ett långsiktigt, förutsägbart och rättssäkert system för såväl befintliga som kommande tillståndshavare. Genom detta främjas långsiktiga investeringar.

Näringsdepartementet har remitterat en promemoria om samhällsomfattande teletjänster. I promemorian föreslås att nivån för funktionellt tillträde till Internet höjs från dagens nivå på 20 kbit/s till en nivå mellan 0,5 och 2 Mbit/s. Dessutom föreslås att det i LEK införs en kompletterande möjlighet att finansiera den samhällsomfattande tjänsten vid en upphandling. Enligt LEK ska tjänsten upphandlas om kostnaderna för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är oskäligt betungande. Förslaget innebär att om tjänsten upphandlas får regeringen bestämma att en avgift ska tas ut av anmälningspliktiga operatörer för att finansiera upphandlingen. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När allt fler tjänster i samhället blir digitala bör också hushåll och företag kunna ta del av dem. Regelverket kring samhällsomfattande tjänster säkerställer att hushåll och företag åtminstone har tillgång till en miniminivå av elektroniska kommunikationstjänster.

En proposition om en ny postlag kommer att lämnas till riksdagen i mars 2010. Genom lagen införlivas 2008 års postdirektiv som innebär en fullständig liberalisering av postsektorn inom EU. Monopolet på posttjänster avskaffades i Sverige redan 1993 och genom det nya regelverket kommer hela EU:s postmarknad att öppnas för konkurrens från den 31 december 2010. En fullständig liberalisering av postsektorn inom EU har länge varit något som Sverige har eftersträvat.

Att integrera det nya postdirektivet i svensk lagstiftning innebär att de svenska postoperatörerna med erfarenhet från en konkurrensutsatt marknad får goda förutsättningar för att ta nya marknadspositioner på den europeiska gemensamma marknaden.

Regeringen har sedan 2007 haft en arbetsgrupp i syfte att ge råd till regeringen i IT-politiska frågor. Rådet leds av infrastrukturminister Åsa Torstensson och består av 18 ledamöter som representerar olika delar av det svenska näringslivet och intresseorganisationer på IT-området. Rådet är ett forum för strategisk diskussion mellan regeringen och företrädare för olika intressen. Syftet med rådets arbete är att utbyta åsikter, dela erfarenheter och att uppmärksamma och diskutera framtida utmaningar. Eftersom IT i stor utsträckning påverkas av den internationella utvecklingen ska detta perspektiv också uppmärksammas.

Regeringen och infrastrukturministern får möjlighet att hämta in synpunkter och bolla idéer med expertis och representanter för IT-sektorn.

IT kan möjliggöra resurs- och energisnåla lösningar samt ökad effektivitet inom bl.a. områdena transporter, energi samt byggande och boende. Smarta IT-lösningar skapar även möjlighet till ändrade livsmönster och internationell konkurrenskraft. Regeringen gav i november 2009 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för IT för miljön för offentlig sektor. Uppdraget ska rapporteras till Näringsdepartementet senast den 30 april 2010.

IT:s potential för miljöförbättringar synliggörs. En större marknad för tjänster inom området kan skapas.

För att kraftsamla utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning tog regeringen den 26 mars 2009 beslut om att bilda en delegation för e-förvaltning. Delegationen ska leda och samordna arbetet med att utveckla IT-baserade tjänster och lösningar i staten. E-delegationen ska dessutom öka samspelet mellan regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv samt ansvara för att samordna IT-standardiseringen inom staten.

Medborgare och företagare kommer enklare, snabbare och billigare att kunna dra nytta av offentliga e-tjänster.

Regeringen gav PTS under hösten 2007 i uppdrag att ur ett strategiskt perspektiv beskriva och analysera utvecklingen inom området elektronisk kommunikation i ett femårsperspektiv. Slutrapporten Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation presenterades i mars 2009.

Marknadens aktörer får ökad förutsägbarhet gällande den långsiktiga tillämpningen av regelverk.

PTS fick under hösten 2007 i uppdrag av regeringen att beskriva hur myndigheten ska arbeta för att öka precisionen i de konkurrensfrämjande skyldighetsbesluten. PTS redovisade uppdraget genom rapporten Precision i beslut i juni 2008.

Ökad precision minskar antalet överklaganden och osäkerheten på marknaden. Snabbare beslut och minskad osäkerhet bidrar till ett bättre investeringsklimat.